Lagfartskostnad: allt du behöver veta

När du köper eller säljer en fastighet kan det uppstå situationer då en lagfart behövs. Men vad är en lagfart och vad innebär den? I den här artikeln går vi igenom allt du behöver veta om lagfartskostnader. Vi berättar vilka avgifter som tillkommer, hur man räknar ut en lagfart med stämpelskatt och när man måste betala lagfarten.

Vad är en lagfart?

Kortfattat kan man säga att en lagfart är ett underlag, eller bevis, på vem som är ägare för en fastighet. Det är en mycket viktig del av ett fastighetsköp eftersom det är denna process som garanterar att alla relevanta dokument är i ordning och att överlåtelsen är giltig. Dock gäller detta enbart för de fastigheter som inte är bostadsrätter, eftersom det idag saknas ett myndighetsregister för dessa.

När lagfarten är skriven kontrolleras denna av Lantmäteriet, innan man kan bli inskriven som ägare i fastighetsregistret. Detta är ett steg som måste göras för att säkerställa att alla lagkrav uppfylls. Dessutom kan en lagfart användas som bevis på vem som äger fastigheten, vilket kan vara viktigt om det skulle uppstå tvister

Lagfartskostnader – stämpelskatt och expeditionsavgift

Lagfartskostnaden består av två delar: stämpelskatt och expeditionsavgift till Lantmäteriet. Den främsta, det vill säga stämpelskatten, beror på priset för den fastighet som köps och uppgår i dag till 1,5 procent av köpeskillingen, eller taxeringsvärdet. Köpeskillningen avser då själva priset på fastigheten, medan taxeringsvärdet innebär värdet på fastigheten som ligger till grund för eventuella skatter. Procentsatsen på taxeringsvärdet betalas dock enbart om det visar sig vara högre än köpeskillingen.

Den andra delen av lagfartskostnaden – expeditionsavgift – kostar 825 kronor, och betalas in för att täcka kostnaderna för Lantmäteriets handläggning av lagfarten. Det kan även tillkomma andra kostnader om man exempelvis tar hjälp av en notarie eller vissa undersökningskostnader.

Viktigt att veta kring stämpelskatten är att både köparen och säljaren hålls ansvariga för att stämpelskatten betalas. I det fall köparen inte betalar, kan det falla på säljarens bord att göra det i stället.

Hur beräknar man lagfartskostnaden?

Som nämnt ovan är lagfartskostnaderna både en expeditionsavgift och en stämpelskatt. Genom att beräkna vad 1,5 procent är av köpeskillingen eller taxeringsvärdet och adderar Lantmäteriets avgift kan man få fram det slutgiltiga beloppet.

Låt oss kika på ett exempel:

Fastighet A köps för 10 000 kronor (köpeskilling), men har ett taxeringsvärde (fastighetens egentliga värde) på 100 000 kronor. Stämpelskatten kommer alltså beräknas på det högre av dessa två beloppen, vilket i detta exempel är taxeringsvärdet. Här blir alltså skatten, eller lagfartskostnaden:

1,5 procent x 100 000 = 1 500 kronor.

Vad händer om fastigheten saknar taxeringsvärde?

Skulle fastigheten du tänkt köpa sakna ett taxeringsvärde måste du som köpare skicka in ett värdeintyg, tillsammans med en ansökan om lagfart. Det är viktigt att värdeintyget är utfärdat av en behörig person, så som mäklare, värderingsman eller banktjänsteman. Värdeintyget ska även kunna påvisa ett uppskattat belopp för taxeringsvärdet när själva köpet genomförts.

Det kan också vara värt att notera, att ett uppskattat taxeringsvärde som ges under innevarande år, inte ligger till grund för stämpelskatt.

Lagfartskostnad och speciella fall

I vissa fall kan det hända att taxeringsvärdet för din fastighet inte stämmer. Detta kan ske på grund av faktorer som avstyckning, förstörelse som exempelvis brand, eller avverkning. I dessa fall bör du som köpare vända dig till Skatteverket som kan besluta om ett nytt taxeringsvärde för fastigheten. Du kan sedan skicka in detta underlag till Lantmäteriet för en ny stämpelskatt.

Arv, bodelning och gåvor

Ett annat speciellt fall är om en fastighet går i arv, eller vid bodelning. I dessa fall finns det inget krav på att betala stämpelskatten. Däremot måste du fortfarande betala expeditionsavgiften till Lantmäteriet.

Det kan dock hända att du kan komma att behöva betala en stämpelskatt om fastigheten är en gåva. Detta gäller främst om du som mottagare också övertar ett lån, eller mottar gåvan mot en betalning. I dessa fall jämför man taxeringsvärdet på fastigheten jämfört med det belopp som betalas för gåvan. Stämpelskatten betalas dock enbart i de fall som din erlagda betalning är högre än 85 procent av taxeringsvärdet.

Exempel:

Du tar emot en fastighet som gåva, men erlägger till exempel 2000 kronor som en symbolisk summa. Då fastighetens taxeringsvärde är 100 000 kronor, och din ersättning understiger 85 procent av taxeringsvärdet betalar du ingen stämpelskatt. Skulle din gåva däremot varit 185 000 eller mer, hade du varit tvungen att betala en stämpelskatt.

Skulle du exempelvis få halva fastigheten i gåva, beräknas eventuell stämpelskatt på beloppet du erlägger jämfört med halva taxeringsvärdet. Man räknar då alltså inte på fastighetens hela värde, utan enbart den del som givits till dig. Vid tomträtter beräknas stämpelskatten med samma princip. Här baserar man dock taxeringsvärdet på själva byggnadsvärdet då det saknas en befintlig fastighet.

Ju fler ärenden – desto fler expeditionsavgifter

Det kan även vara bra att hålla koll på expeditionsavgifterna, som nämnt, tillkommer oavsett om en stämpelskatt ska betalas eller inte. Expeditionsavgiften betalas även per ärende. Ger du exempelvis dina två barn varsin del av fastigheten, och skickar in två gåvobrev behöver du även betala lika många avgifter. Skickar du däremot in ett gåvobrev blir det enbart en kostnad.

I de fall som ärenden klassas som “vilande” kan även detta innebära en extra kostnad. Som oftast handlar vilande ärenden om fall där det saknas bekräftelse för överlåtelse. Det kan till exempel handla om medgivande, signaturer eller vissa villkor inte blivit uppfyllda.

När betalar man lagfarten?

När lagfarten ska betalas beror på när Lantmäteriet handlagt till ärende. Så snart det är klart, skickas en faktura med betalningsuppgifter, samt en 30-dagars betalperiod. Det är viktigt att din lagfartskostnad är betald innan pantbrevet utfärdas.