Regressrätt medför att en eller flera personer har rätt att kräva någon eller några andra på pengar. Men hur fungerar regressionsrätten egentligen i mer detalj, och vad innebär begreppet i praktiken?
Det tar vi reda på i den här artikeln.
Vad är regressrätt?
Regressrätt innebär att den person som betalt en skuld i någon annans ställe har rätt (det vill säga regressrätt) att kräva tillbaka skulden från dem. En regressrätt kan uppstå när två personer tar ett lån till ett hus, men då en person krävs på mer än hälften av lånet.
Exempel på regressrätt
Kalle och Stina lånar pengar för att köpa en bostadsrätt, och är båda betalningsansvariga för lånet. Stina betalar sin del av lånet medan Kalle vägrar betala en krona till banken, för han har inte råd.
Banken kan således kräva att Stina betalar hela den summa som Kalle skulle betalat, medan de säger till Stina att hon har regressionsrätt mot Kalle. Det medför att Stina har laglig rätt att kräva Kalle på hela den summa som han är skyldig banken, som Stina betalt i hans ställe.
Läs mer: Så fungerar det med bostadsrättstillägg
Kan regressionsrätten sluta gälla
Det är i regel en preskriptionstid på 10 år som gäller för regressionsrätten, så efter den tidsperioden blir det svårt att få tillbaka sina pengar. Preskriptionstiden börjar att räknas från det tillfälle den första regressfordran skickats.
Får du regressrätt om du betalar någon annans skulder?
Du har inte regressrätt om du betalar någon annans skulder. Om vi återgår till exemplet ovan får Stinas kompis Klara ingen regressrätt om hon betalar Kalles del av lånet, då hon inte är solidariskt betalningsansvarig för det lån som Kalle och Stina tagit tillsammans.
Den person som betalar en skuld åt en vän har således aldrig någon laglig rätt att kräva tillbaka sina pengar med hjälp av regressionsrätten.
3 tillfällen regressionsrätt kan uppstå
- En medlåntagare måste gå in och betala ett lån som huvudlåntagaren inte klarar av att amortera på.
- Om flera personer blivit belagda att betala skadestånd, men några av de personerna inte vill betala. Då har de personer som betalt i deras ställe regressionsrätt mot de som inte betalat.
- Brottsoffermyndigheten ger ett brottsoffer ersättning, och har således regressionsrätt mot förövaren som inte vill eller kan betala ersättningen till offret.
Har försäkringsbolag regressrätt?
Försäkringsbolag har regressrätt om den försäkrade eller någon annan har varit medvållande till skadan. Mer specifikt kan försäkringsbolaget betala ut ersättning till den försäkrade, för att samtidigt skicka ett regresskrav till den eller de personer som orsakade skadan.
Om Kalle bränner ner Martins tomma fritidshus, och Martin ersätts av försäkringsbolaget kan försäkringsbolaget begära Kalle på pengar genom att skicka ett regresskrav till honom.
