Så fungerar det med arvskifte → Guide och mall!

Efter bouppteckningen ska dödsbodelägarna “skifta boet”, vilket medför att den avlidnes tillgångar ska delas på det sätt som alla önskar, eller på det sätt som stod i testamentet. Arvskifteshandlingen är alltså ett dokument som beskriver hur den avlidnes tillgångar ska fördelas. 

Värt att lägga till är att arvskifteshandlingen inte ska skickas till Skatteverket.

Om bostaden är belånad och ska ärvas finns möjlighet att omförhandla bolånet. Jämför bolån utifrån aktuell ränta nedan.

 Nerladdningsbar mall för arvskifte

  • Mall för arvskifte (PDF)
  • Mall för arvskifte (Word)

OBS: Vi kan inte ansvara för handlingarnas juridiska korrekthet. Du använder alltså de mallar vi erbjuder på egen risk. Rådgör med ett juridiskt ombud om du är osäker gällande hur arvskifteshandlingen är utformad.

Detta ska inkluderas i en arvskifteshandling

  1. Information om vem som får ärva vad efter att alla skulder är betalda.
  2. Information om alla som är dödsbodelägare. Det vill säga vilka som ska få ärva.
  3. Information om det fanns några äktenskapsförord att ta hänsyn till.
  4. Information om det fanns några testamenten att ta hänsyn till.

Vad händer om alla är överens?

Om alla dödsbodelägare är överens kan ni fritt skifta tillgångarna. Då kan ni alla upprätta arvskifteshandlingarna utan utomstående hjälp. Att kontakta en jurist för rådgivning är dock en god idé, och värt att lägga till är att i princip alla begravningsentreprenörer erbjuder juridisk rådgivning.

Läs mer: Mäklararvode – så mycket får mäklaren?

Vad händer om inte alla är överens?

Om du som dödsbodelägare inte kommer överens med övriga dödsbodelägare kan tvisten lösas av Tingsrätten. Den instansen förser dig och alla återstående dödsbodelägare med en boutredningsman, som ska se till att alla kommer överens. 

Vid de tillfällen då dödsbodelägarna inte kommer överens trots de råd boutredningsmannen ger, då kan boutredningsmannen ta ett beslut om tvångsskifte.

9 viktiga saker att tänka på vid arvskifte

  1. När flera dödsboägare ska ta del av den avlidnes tillgångar krävs ett arvskifte.
  2. I arvskifteshandlingen framgår det vem som ska ha rätt till vad. Exempelvis kan det stå att ett av barnen ska få sommarhuset, medan det andra barnet i stället får kontanter.
  3. Arvskifteshandlingen måste undertecknas av alla parter, och vara skriftlig. 
  4. För att kunna dela upp den avlidnes ägodelar krävs en arvskifteshandling och en bouppteckning. Bouppteckningen visar vilka tillgångar som finns, medan arvskifteshandlingen visar vem som ska ha vad. 
  5. Anmäl ägarbyte för fastigheten hos Lantmäteriet, det kostar 825 kr i form av lagfart.
  6. Anmäl ägarbyte för eventuell bostadsrätt, det brukar vara gratis men kan kosta upp emot 1 200 kr.
  7. Anmäl ägarbyte för bil eller andra fordon som dödsboägarna ska ta del av.
  8. Anmäl ägarbyte för den eventuella hyresrätten, så att den avlidnes namn inte längre står på kontraktet.
  9. Avsluta den avlidnes konton när pengarna är överförda enligt arvskifteshandlingen.

Vad händer när det bara finns en person som dödsbodelägare?

Det är vanligt att det bara finns en dödsbodelägare i form av exempelvis en efterblivande maka eller make, som i sin tur ärver innan de gemensamma barnen. Ett dödsbo med bara en dödsbodelägare kallas för ett enmansdödsbo. I dessa fall går alla tillgångar från dödsboet till den enda dödsbodelägaren. 

Banken hjälper alltid till när pengar ska föras över till dödsbodelägarna, men värt att lägga märke till är att banken vill kunna bekräfta att såväl bouppteckningen som arvskifteshandlingen är korrekt utformad samt signerad. 

Leave a Comment