Det är en bra idé att låta en besiktningsman kontrollera bostadens skick innan du köper fastigheten. Det är nämligen du som köpare som ansvarar för att undersöka det du köper, så om du missar att notera något som är fel kan du inte klaga på säljaren i efterhand.
I den här artikeln pratar vi om vikten att besikta bostaden innan du köper den, oavsett om det rör sig om en lägenhet, en bostadsrätt eller ett bostadshus. Vi uppmärksammar även vad en besiktningsklausul är, och vi ger dig dessutom ett konkret exempel på hur en besiktningsklausul bör vara utformad.
Vad är en besiktningsklausul?
En besiktningsklausul ger köparen rätt att besiktiga bostaden inom mellan 1 och 2 veckor, och dra sig ur affären om besiktningsmannen hittar någonting oväntat vid hans undersökning av bostaden. Mer specifikt fungerar en besiktningsklausul ungefär som en öppet köp-garanti, som köparen kan nyttja inom besiktningstiden.
Värt att notera är att man kan förhandla fram att köparen måste betala ett skadestånd om hon drar sig ur köpet, men att avvika från vår standardmall nedan rekommenderar vare sig sig vi eller Mäklarsamfundet.
Mall för besiktningsklausul
“Köparen får efter köpet låta en behörig besiktningsman undersöka fastigheten. Om köparen efter besiktningen inte vill genomföra köpet står det denne fritt att begära återgång på köpet.
Begäran om återgång måste meddelas skriftligt senast (datum), varpå säljaren måste betala tillbaka handpenningen utan att ha rätt till ersättning från den tilltänkte köparen. Om köpet fullföljs är alla parter överens om att de eventuella fel, risker och/eller brister som framkommit vid besiktningen inte kan utgöra dolda fel enligt jordabalkens regler.”
Skiljer sig besiktningsklausuler för bostadsrätter, ägandelägenheter och hus?
Besiktningsklausulen ser i regel exakt likadan ut, oavsett om du säljer eller köper en lägenhet eller ett hus. Att man väljer att besikta lägenheter är relativt ovanligt, så det är sällan man behöver inkludera en besiktningsklausul när man säljer eller köper en bostads- eller äganderättslägenhet.
Läs mer: Så fungerar det med besittningsrätt
Vad händer efter att bostaden besiktigats?
Om det finns en besiktningsklausul har den tilltänkte köparen följande val:
- Köparen fullföljer affären och köper fastigheten.
- Köparen drar sig ur affären utan att gå miste om handpenningen. Mer specifikt så blir det ingen affär, och säljaren får såldes leta efter en ny köpare.
- Köparen prutar på bostadspriset. Då blir det en förhandling mellan köpare och säljare, där alla parter kommer överens om en ny köpeskilling samt eventuella nya villkor.
Vill köparen ha en besiktningsklausul?
Som köpare är det alltid en bra idé att ha en besiktningsklausul i kontraktet. Då får du som köpare en kostnadsfri öppet köp-period, då du kan ångra dig utan att det händer någonting. Köparen bör alltid kräva att få in en besiktningsklausul om bostaden inte är besiktigad.
Att “köpa grisen i säcken”, det vill säga att köpa bostaden utan att en besiktningsman granskat skicket, kan få förödande konsekvenser för köparens ekonomi.
Läs mer: Så fungerar det med uppskovsränta. Spara pengar vid din bostadsförsäljning!
Vill säljaren ha en besiktningsklausul?
Som säljare ska du propsa för att en besiktningsklausul inte ska inkluderas i kontraktet. Det finns nämligen en risk för att den besiktningsman som köparen anlitar hittar fel och brister. I värsta fall drar köparen sig ur affären, och då har alla slösat såväl tid som energi, samtidigt som hela försäljningsprocessen måste börja om igen med en ny köpare.
Det är en bra idé att du som säljare garderar dig mot ett eventuellt avhopp genom att begära en ersättning på mellan 5 000 och 15 000 kronor. Då går du åtminstone inte helt lottlös, då du får en bra ersättning för den tid du lagt ner på att få affären att gå i lås.
